Ett slag för scrapbooking i vår virtual-insanity-tid

I Sverige har det nog aldrig fått något riktigt genomslag, scrapbooking. Detta som innebär att istället för att endast sätta in kort i ett album så sätter man även in andra typer av minnen, såsom tidningsurklipp, biljetter, sångtexter. Att det inte riktigt fått genomslag var i alla fall mitt intryck tills jag började söka på scrapbooking på Google. Då fann jag mängder av pysselbutiker med produkter för scrapbooking. I en artikel från Dagens Nyheter tipsas om fysiska butiker för scrapbooking. Hittade även en artikel från DN där scrapbooking sades vara en av de stora julklapparna 2009.

Exempelvis finns https://hlstore.com/konstnarsmaterial/, en onlinebutik med sprayburkar, konstnärsmaterial, kläder, böcker och tidningar. Men därutöver finns en uppsjö av butiker för scrapbooking.

Det skulle inte förvåna mig om det kommer en våg i Sverige där scrapbooking plötsligt blir populärt. För varje stor trend brukar det komma en motreaktion sägs det. Just nu lever vi våra liv väldigt digitalt. Vi samlar våra minnen digitalt, och genom sociala medier gör vi dem publika.

Digitalt och sociala medier i all ära. Men det är något speciellt när man genom exempelvis scrapbooking kan får uppleva sina minnen med flera sinnen. Man kan dra fingrarna över biljetten till konserten som man längtade ett halvår på att få gå på. Man kan hålla i tidningsurklippet av vännens dödsannons. Man kan känna doften av lönn-lövet man plockade på den oförglömliga höstpromenaden. Scrapbooking ger fler dimensioner till minnena.

Illustrerad vetenskap har en intressant artikel om hur minnet fungerar. Där står att ”utan minnet skulle vi inte kunna lära oss någonting alls”, vidare att ”minnet är också ansvarigt för att vi överhuvudtaget kan agera i vardagen”. Jag är övertygad om att ett bra sätt att träna minnet är att vårda sina minnen. Där kan scrapbooking fylla en viktig funktion.

I USA, till skillnad från i Sverige, är scrapbooking omåttligt populärt. Handeln för scrapbooking omsätter ofantliga summor. Redan för tjugo år sedan, när min syster hade tillbringat ett år i USA som utbytesstudent, minns jag hur hon kom hem och pratade exalterat om denna hobby. I USA är det både en stor kommers kring scrapbooking, men det finns också en social aspekt till det. Man gör scrapbooking tillsammans. Efter att man exempelvis gått klart en termin eller varit iväg på en resa tillsammans så träffas man med kompisgänget, umgås, äter och dricker, och pysslar med sina scrapbooks.

Om man uppskattar att skapa med händerna så tror jag att scrapbooking verkligen är ett sätt att vårda sina minnen. Att dessutom få skapa sin scrapbook tillsammans med nära och kära, som man kanske delar dessa minnen tillsammans med, blir ett starkt sätt att förstärka och befästa goda minnen.

Jag tror att vår tid behöver fler inslag likt scrapbooking, där vi faktiskt håller i ett fysiskt papper, som vi med våra fingrar känner strukturen av och som vi med lim fäster på en sida. Alltså, vi skapar med flera av våra sinnen påkopplade. Vi träffas, vi gör det tillsammans. Mer sådant behöver vi i vår skärm-fyllda, digitaliserade, isolerade tid. Ett slag för scrapbooking.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

pureview